Millennials och jämställdhet

Idag har jag läst Maria Svelands Bitterfittan på tunnelbanan till jobbet. Det är ju som vissa av er kanske känner till inte direkt enhörningar, livsglädje och framtidshopp om man säger så. Den handlar om en 30ish kvinna som lessnar på hela familjeskiten och drar till tönt-Teneriffa för att vila upp sig och få en paus i en vecka. Nu har jag inte läst mer än något kapitel men redan nu känner jag att boken liksom sakta drar av ett skynke och under visar sig de patriarkala strukturerna och vanliga beteendena som upprätthåller detta. Fy fan alltså. Läs den. Varning (eller hopp om livet enligt mig) är väl att OM du är kvinna och lever med en inte så jämställd man så kan boken ge bränsle åt en skilsmässa till exempel. Med det sagt så hoppar vi direkt in i ett stycke jag fastnade vid imorse. Tjejen som boken handlar om hade vid något tillfälle intervjuat en klassmässigt privilegierad människa som på alla sätt försökt förneka klassens egentliga existens, och då kommit fram till följande:

”Världen verkar vara uppdelad i två olika slags människor: de som tycker världen är rättvis och de som tycker den är orättvis.

Och som av en händelse råkar det oftast vara människor som fötts in i privilegierade familjer som förnekar att det finns några klasskillnader.

Och som av en händelse råkar det oftast vara män som förnekar att det finns orättvisa könsskillnader mellan män och kvinnor.”

 wine more wine GIF

Tröttman.

Sedan kommer jag till jobbet och kommer av en händelse in på Ledarnas sida och hittar (igen sånt sammanträffande), Ledarnas jämställdhetsrapport. Om jag var trött innan så ska ni veta vad man blir av den här läsningen. Låt mig lotsa er genom några av höjdpunkterna frustrationsmässigt.

Millennials riskerar att återskapa föråldrade normer och stereotyper för att de tror att arbetslivet är mer jämställt än vad det är.

Stat.png
– 81% av männen tror att kvinnor och män har samma möjligheter att göra karriär på den egna arbetsplatsen, medan 72% av kvinnorna trodde det.
– 72% av männen tror att diskriminering inte förekommer på den egna arbetsplatsen, medan samma siffra för kvinnorna är 63%
– 69% av männen tror att kvinnor och män får lika lön för lika arbete redan, siffran för kvinnorna var här 50%

Notera att siffrorna bara visar vad de så kallade millennianerna TROR.

Den faktiska löneskillnaden mellan chefer som är män och chefer som är kvinnor är 6500 kr i månaden, EFTER att man tagit hänsyn till olika saker som chefsnivå, utbildning, yrkesval och ålder som kan påverka siffran. Det här är alltså den oförklarliga löneskillnaden, eller penisbonusen som jag brukar kalla den. Det är ändå 78 000 kr per år. En ganska betydande siffra om du frågar mig. Vissa (läs: vissa män) kanske viftar bort siffran när det vankar jämställdhetsdiskussion, men jag skulle tro att intresse minsann skulle börja gro om vi helt sonika tog hälften och rättade till löneskillnaden. Det skulle man ju kunna göra. Jag tänker att det ju redan sker i andra sammanhang, om t.ex banken sätter in för mycket lön på mitt konto mot vad de avsåg sätta in så är det ju inte fri hopp och lek med dom pengarna för min del, jag behöver ju snällt betala tillbaka. Inte heller skatteverket ser på det hela med blida ögon det här med att runda av. Så varför egentligen ska vi ignorera detta?

Bildresultat för problem solved gif

Hur som helst. Varför vad folk tror att verkligheten ser ut som är viktigt, och i detta fallet ett problem är för att det styr hur viktig de tycker att frågan är. Och i sin tur hur mycket de tror behöver jobbas på. Om man tror att det inte finns ett problem så tror man ju med största sannolikhet också att det inte behöver ageras på.

Paniken alltså, snart har vi både de ignoranta äldre varianterna OCH de yngre kopiorna!!! Nej, vi får organisera oss.

 

 

96 000 kr för en oanvändbar penis

Jag är mentor åt en tjej som pluggat till en yrke inom samma område jag jobbar inom. Det är grymt! Förstår ni att JAG får hjälpa, förhoppningsvis, eller i alla fall försöka bidra till att en grym person får en bra start på sitt nya arbetsliv genom att ge lite inside information och peppa och rådge med jämna mellanrum? Jag ska säga att jag har haft extrem tur med min adapt- hon är exceptionellt driven och underbar. Kan vara så att jag hade den här så kallade turen tack vare en vän tillika exkollega med god smak som sammanförde oss.

Så till det jag tänkte ta upp idag. Senaste tiden har min adapt varit ute efter nytt jobb, ett ställe där hennes förmågor kommer till användning mer än på den nuvarande platsen. Drivigt säger ni- YES! Och klart hon fått napp. Men. Lönen.  Alltid detta men när det är en kvinna vi har att göra med och att denna kvinna har något med lön att göra. Vilket i dagens samhälle är ganska ofta, fan tack och lov. Hon råkar nämligen ha en kursare anställd på det här företaget som visserligen är lite äldre än henne men inte mer skillnad, inte vad man kan döma av Linkedin i alla fall vilket borde vara överdrifternas mecka snare än modesternas paradis så att säga. Sen är han man. Alltså en area om säg 10-20-30 kvadratcentimeter? (Kan någon räkna ut ungefärlig yta på könsorgan?)  är avvikande från min adapt. Den här lilla ytan är på företaget hon söker sig till 60 000 kr mer värd i grundlön per år, och ytterligare en chans att få provision på 36 000 per år. 96 000 kr, för lite penis. Som (I guess) inte ens används på jobbet? Om vi ska döma av vad han tjänar och vad hon erbjuds.

Vi har mailat frenetiskt under dagen för att komma fram till hur detta kan tas upp utan att förarga. För att peka på detta ÄR enligt många att ställa till med oreda. Vi bara:

Man ska inte vara jobbig, man ska vara tacksam. Och som jag sa till henne, jag som har ett jobb jag trivs med kan ju rätt enkelt säga att det är värt att ta fighten om lika lön för lika arbete, men om man är på väg att få ett uppdrag man verkligen vill ha så är det mycket mer att riska i sammanhanget.

Hon valde att maila och ta upp den osakliga skillnaden och vara öppen för att prata vidare. Ska bli sjukt spännande att se om dom kör på undanflykter eller lever som dom lär enligt sin egenkomponerade policy på hemsidan, där skriver dom om hur de nämns i Allbrightrapporten i positiva ordalag i vissa avseenden kopplat till jämställdhet. Och samtidigt pågår könsdiskriminerande lönesättning. How amusing isn´t it?

Det är säkerligen inte avsiktligt, och jag hoppas att detta ordnar sig rättvist och att de lär sig av detta tack vare min adeps mod att sätta sin egna framgång på spel till förmån för en mer rättvis värld.

Återkommer!

 

Retorik för kvinnor

Ofta när jag snubblar över kurser riktade mot kvinnor i karriären så har de oförklarligt ofta teman som retorik FÖR KVINNOR, KVINNA- lär dig ta för dig, så löneförhandlar du SOM KVINNA osv osv. Lika ofta kastar jag mig in på diverse läs-mer-länkar för att grotta ner mig i vad de nu hittat på. Och visst, ibland kan innehållet vara bra. Men min uppfattning, utifrån mina erfarenheter och berättelser av vänner är att det ganska så sällan hjälper att vara ett retoriskt geni, ta för sig utav bara helvete och förhandla skiten ur chefen. För är du kvinna så finns det strukturer som sitter i, och upprätthålls av andra till största delen. Och där förväntas vi då bara vänta på att DOM ska ta tag i sig själva?

Dessutom har jag märkt av kursbeskrivningarna som riktar sig specifikt mot kvinnor att det som lärs ut ibland är anpassat för att kvinnor inte ska vara till besvär för män. Det kan vara saker som ”Så tar du plats på ett möte med gapande män utan att de behöver skärpa sig, tips och knep för att inte hota alfahanens ställning och ÄNDÅ få sagt en liten kvinnoåsikt”. Okej kanske inte så uppenbart då men grejen verkar vara att situationen inte behöver ändras alls utan vi kvinnor ska snällt och fint försöka ta lite plats. Före kursen:

tumblr_inline_mwnne2NI8h1snsuem.gif

Jag tror att alla inblandade i den här ickejämställda situationen behöver göra om och rätt. Vissa kvinnor (och män) behöver jobba på sin retorik och träna bort det självförminskande språket de lärt sig att kvinnor ska ha. Men det räcker inte. Män behöver också träna på att inte förminska, att inte bete sig som ouppfostrade tonåringar med noll konsekvenstänk också. De behöver tvätta bort sina överdrivet grandiosa självbilder, inte för de stackars kvinnornas skull, utan för att inget annat är försvarbart professionellt beteende.

Arbetsgivare behöver kräva att vi jobbar inkluderande, för att behålla bra folk och för att allt tyder på att det ger bäst resultat. De behöver också börja rekrytera utifrån kompetens, för idag kvoteras män, yngre kopior av gubbmaffian in. Chefer behöver börja ge kvinnor och män lika lön för lika arbete, inte ”jobba med att rätta till bla bla, långsiktigt arbete jada jada”. Det räcker inte. Idag finns det företag som lyckas med konsten att inte ge penisbidrag och de företagen kommer norpa de allra bästa kvinnorna, det här är så uppe på bordet nu att företag som inte klarar detta inte kommer kunna locka till sig hälften av all bra arbetskraft om de inte agerar.

Så. Det här med oändligt många kurser i retorik och andra lönlösa tips till kvinnor- waste. Kvinnor behöver främst lika möjligheter att framföra sina åsikter och möjlighet att tillämpa sin kunskap på samma villkor som män. Man lär sig med tiden om arenan att träna på finns, precis som för männen.

 

Får män också frågan om hur deras kvinnliga partner hanterar att de tjänar mer?

Rätta mig om jag har fel, men får män som tjänar mer än sin kvinnliga respektive frågan om hur hon känner för det?

Många jag känner som är kvinnor har fler gånger än jag orkar räkna fått först frågan vem av en själv och partnern som tjänar mest, och är det kvinnan i relationen som tjänar mest kommer följdfrågan som ett brev på posten. ”Vad tycker HAN om det?”, ”Hur känns det för HONOM?”, ”Hur funkar det?”. And the list goes on.

Förstår ni hur jäkla tragiskt det här är?? Inte nog med det så har jag (obviously inte upplevt) men hört att män, som sagt att deras kvinnliga respektive tjänar mer, blivit hånade av sina kompisar. Eller ska vi säga ”kompisar”.

Vad fan sänder det här ut för signaler, och vad föder det för beteenden?

Tänk att våra helmanliga ledningsgrupper och styrelser sitter på sina heteroparmiddagar och detta dyker upp. De här männen kommer inte vilja ändra något i strukturen, de kommer få synen på att män bör tjäna mer än kvinnor befäst.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga om saken. Det är bara ett av många uttryck för vilka olika förväntningar samhället har  på kvinnor och män. Jag funderar på om jag ska börja agera omvänt när löneskillnadfrågan i parrelationer dyker upp. Verkligen beröma kvinnan om hon tjänar mindre hur bra hon hanterar hans högre lön på ett så nobelt sätt och att hon TROTS detta väljer att vara kvar med honom. Beundransvärt är det.

 

 

Är det verkligen så himla svårt att stänga lönegapet?

Finansförbundet kommer ju med jämna mellanrum med info om läget i finansbranschen. Senast jag kollade hade det kommit info om löneskillnaderna mellan kvinnor och män. Föga förvånande till fördel för männen. Inget nytt under solen där. Vad jag däremot börjar få problem med är agerandet, eller ska vi kanske säga det uteblivna agerandet. Det svåra är ju inte att stänga de osakliga löneskillnaderna, det har vi siffror på. Jag tror att det man är rädd för är att det ska bli ett missnöje bland männen. Vad skulle det annars vara? Det är ju inte att ett stängt lönegap skulle innebära några orättvisor. Visst kanske det innebär att den berömda potten, som ingen erkänner, skulle gå åt helt till att höja kvinnors löner och då kanske männen skulle bli utan. Surt för vissa, men det är ju nuläget också. Så skillnaden på situationerna att fortsätta som vi gör idag ”där saker som dessa tar tid”, och att stänga lönegapet är vilken grupp som blir missnöjd. Männen eller kvinnorna. Svårt att välja bara på kön så där. Tur då att vi kan titta på själva sakfrågan, därför kommer här ett mini-quiz som man kan fylla i om man känner sig lite osäker.

1) Ska vi fortsätta betala en grupp mer för samma arbete än en annan?
2) Ska ett kön som inte används i arbetet vara ett lönekriterium?
3) Case: Vi har två personer med var sitt konto. I systemet som ska dela ut 1000 kr om dagen till dom finns det ett inbyggt fel som innebär att en av dom får 200 kronor av den andres summa. Felet upptäcks den som fått mer blir himlans upprörd för hen har vant sig vid 1200 kr! Ska vi ha kvar felet på grund av det?

Om man svarat nej på frågorna så innebär det att vi ska rätta till felet.

Jonas Gardell skrev en jähähävligt bra grej på Facebook för inte så länge sedan:

”Förstår inte talet om att GE kvinnor lika lön. Kvinnor SKA HA lika lön. Stor skillnad. Jämställdhet är inte välgörenhet.”

Alltså jag kan inte med ord beskriva hur spot on detta är. Jag har liksom inte lyckats formulera det så här kort och kärnfullt, men det sätter verkligen ord på känslan jag har när jag hör eller läser något om ”arbetet” med att rätta till osakliga löneskillnader till exempel. Eller vilken annan jämställdhetsfråga som helst egentligen. Och gissa vilka som brukar förklara att sånt här tar tid? Yes. Privilegierade personer. Och gissa igen vilka som brukar bli förnärmade när man tar upp orättvisor? Yes, samma svar på den här frågan också. Kommer vi sluta ta upp det pga det? Nope. Men vi kan göra så här:

tumblr_inline_n1yw41mjFy1soqeud

Det här med lön, igen.

Sooo, fackförbundet jag är medlem i har kommit med sin rapport om hur det gått med lönesamtalen under året, och då med lite extra fokus på lika lön för lika arbete. Och alltså peppen när jag först läste:

”…vi kan konstatera att årets lönesamtal upplevs som bättre än förra året och att löneökningarna har varit större.”

Jag tänkte att nu händer det! Lika lön för lika arbete! Mooooot sherwoodskogen!

tumblr_n7qit4G3st1sfdv93o1_400

Sedan läser jag vidare. Och vid det här laget kan ni kanske räkna ut vilken vändning storyn tar kanske:

”Däremot finns det skillnader i lönesättningen när det gäller kvinnor och män. Det är en större andel kvinnor som har fått en ökning i de lägre krontalen medan det är en större andel män som har fått ökningar i de högre krontalen.” 

tumblr_n6wbjaqKl71sfdv93o1_500

Och avslutningsvis:

”Vårt arbete med Lika lön fortsätter att vara väldigt viktigt inför framtiden.”

Jag vill inte ens tänka på hur det hade varit utan att facket drev den här frågan. Hemska. Tanke.

Detta är alltså info som kom igår, och under dagen har personalchefen uttalat sig. Först var det lite frågor generellt om hur hen tyckte det gått. (parentes här: wordpress verkar inte tycka hen är rättstavat, och nu såg jag att även ”wordpress” ansågs felstavat. WTF?)

Hur som helst, när det generella avhandlat var klart kom en aningen mer spetsig fråga, nämligen:

Minskar gapet mellan mäns och kvinnors löner?”

Eftersom att jag inte är säker på om jag får citera här får jag helt enkelt försöka återge svaret som gavs. Personen börjar med att svara på den inte alls otydliga frågan med att  förklara att cheferna har visat stort engagemang för utbildningar i jämställdhetsfrågor, och att det finns ett starkt stöd för att lösa problemet. Vidare förklaras det att det innan året är slut inte kommer finnas löneskillnader.

Jag tror det när jag ser det som en vän till mig brukar säga.

En positiv sak var i alla falla att personen ansåg det vara en komplex fråga och att det speglar ojämlik struktur där män tenderar ha mer seniora roller i samma yrkeskategori.

Avslutningsvis tycker jag att det är så himla trist att avslutande kommentaren på svaret är att det är ett arbete som kräver uthållighet. Ja men ja! BRA idé! Jag har ingen brådska, jobbar gladeligen för mindre. Nu vet jag inte ifall jag specifikt har lägre lön än mina manliga kollegor, men jag och mina kvinnliga kollegor har som grupp lägre än männen.

Tills att ledningen kan presentera en på kronan lika lön för lika arbete tänker jag fortsätta varva surande med någon upp-till-kamp-mentalitet. People will just love it!

tumblr_mzk4osyOPd1sfdv93o1_250

tumblr_mzk4osyOPd1sfdv93o2_250

Tjejlön och hur du egentligen bör förbereda dig inför löneförhandlingen

Jag har nyligen löneförhandlat för ett nytt jobb, och jag har i och med detta reflekterat lite över själva processen, noterat igen att det finns massor av förutfattade meningar om vad som är möjligt att göra och inte, och hur andra ser på saken och funderat på vad detta kommer sig av. Det har resulterat i att jag mer än vanligt funderat på hur vi ska komma ifrån att det ens finns tjejlön.

Till exempel är något av det första som inträffar när det börjar vankas lönesnack att folk omkring en börjar ge massa tips. De allra flesta tips som i alla fall jag har fått har varit riktigt bra faktiskt, och jag tror att det beror på att jag omger mig med personer som har tänkt till när det kommer till löneskillnader och överlag är mer pålästa i ämnet än många andra. Men sedan har jag också letat runt lite på internetz, och jag trodde att det skulle komma rätt klyschiga tips till kvinnor, men icke, rätt bra tips till både kvinnor och män. Dock saknade jag en aspekt i det hela, och det var hur de här agerandena man blir tipsad om kommer tas emot beroende på om du är man eller kvinna. Så det är ju inte mer än rätt att vi tar och dyker ner i ämnet och kompletterar lite. Nu är det kanske på sin plats med ett varningens finger, jag är alltså inte på något sätt expert på varken området eller psykologin bakom. Så, då var det sagt. Låt oss nu gå igenom de tre vanligaste tipsen!

”Läs på om vad andra tjänar så du vet vad du kan förvänta dig”
Det här är ju ett superbra tips, om det inte vore så att du, om du är tjej, med största sannolikhet tjänar irriterande mycket mindre än dina killkollegor. Dessutom är det inte så himla enkelt att hitta källor som redovisar killöner och tjejlöner separat. Men misströsta inte, det finns! På den här sidan listas rätt många olika yrkesgrupper och det är ju himla fiffigt att du kan förklara för din chef att du förväntar dig samma lön som killarna, för ni har väl inga osakliga löneskillnader pga kön på just din arbetsplats?
Förväntad reaktion: Du kommer garanterat anses vara skitjobbig så bli inte förvånad om chefen blir lite obekväm, men bara du inte anklagar någon för att sätta ojämställda löner så har du nog rätt bra chans att komma upp i killarnas löneklass enbart genom att påpeka att du kollat upp kill- och tjejlönerna för den aktuella yrkesgruppen.

”Våga ta för dig och ta plats”
Detta är ett så himla vanligt tips, men få tänker på att det kan bli en rätt så konstig situation om du i vanliga fall är mer mild och mysig till sättet och sedan plötsligt, utan någon förvarning,  blir helt personlighetsförändrad. Det om något drar förmodligen ner trovärdigheten. Så detta med att våga ta för sig och våga ta plats- det passar nog allra bäst som ett tips för årets andra dagar om det ska ge utslag på lönebarrometern. Alltså uteblir någon vidare beskrivning av förväntad reaktion. Eller kanske är en gif som visar hur en reaktion kan se ut när du spontan-tar-plats, på sin plats. Det är det egentligen alltid, men extra mycket nu.

bild4

”Var tydlig med vad du har presterat”
Absolut, men en studie har visat att män i större utsträckning blir bedömda på potential och kvinnor mer blir granskade på prestation. Då kan en ju rätt fort räkna ut att potential ganska mycket oftare bedöms som högre än de befintliga prestationerna. Såvida man inte är helt värdelös, alternativt att chefen kanske skulle vara värdelös om hen bedömer potential lägre än redan uppvisade prestationer. Hur som helst, detta är ett klurigt problem, för chansen att bevisa att detta förekommer är ju i princip omöjlig, så du står kvar med ett alternativ, och det är att synliggöra situationen. Kanske kan det läggas fram som en risk eller lite matnyttig info inför lönesnackstider. Igen då utan att anklaga för det brukar bara resultera i att folk försvarar sitt beteende och inte alls vill ändra sig, oavsett om deras agerande är rätt eller fel.
Förväntad reaktion: Total förnekelse och eventuellt försvarande från lönesättande chefs håll. Detta är inget att bry sig om utan kanske peka på studien och förfäras av att det ens kan vara så och trycka på att det är så himla bra att lika lön för lika arbete utövas på just din arbetsplats.

Två saker som jag brukar upprepa för mig själv för att inte vika mig är att det inte bara är för dig själv du förhandlar. Din insats nu gör skillnad för både dina närmsta kollegor och även för andra kvinnor. Det blir mindre accepterat att ge någon lägre lön pga kön om det förekommer mer sällan. Den andra saken som kan vara bra att tänka på mitt i förhandlingen är att det ju inte är personens egna pengar du ber om (oftast i alla fall). Även fast det ibland kan verka så.

Sist men inte minst, två konkreta tips

  • Fakta, statistik (killönen då) (+ 5000 om man får tro några av mina vänner) ska du begära.
  • Men först: Lyssna, avfärda, berätta ovan löneanspråk, SEDAN SKA DU VARA TYST. Detta är det svåraste momentet.

Eller jag måste bara också visa lite vad som är typiskt dåligt att göra:

bild5