Män-upprepar-effekten

Ibland ser man hur uttalanden mot olika sorters orättvisor goes zuperviral på facebook till exempel. Av kommentarsfältet att döma så är det första gången gemene hen förstår att problemet/ orättvisan existerar och borde ja, sluta existera. I många av fallen är det en vit man som börjar närma sig medelåldern som är skribent. I lika många fall sägs exakt samma sak som valfri person inom en förtryckt grupp redan sagt 7843675 gånger, då utan denna respons som vanligtvis uppstår när den vita mannen uttrycker sig:

Nu kommer väl den där berömda vita-kränkta-män-kören och bara ”Ni feminister är aaaldrig nöjda! Först gnäller ni över att vita kränkta män inte bryyyyr sig om ERA frågor, och nu när de gör det blir ni arga”, tätt följt av hemska våldshot av sexuell karaktär om vi ska vara sanna mot hur sånt här hanteras på internet, men jag väljer att inte exemplifiera, no need for more skit liksom. I hear you, men sitt still i båten, här kommer en pedagogisk-oarg-snällfeminististig-glittrig-förklaring till problemet med det hela.

  1. Skribenten är inte hela problemet egentligen, utan att de som hyllar dennes verk som om det var big news. Skribenten borde visserligen lyfta fram en representant från den förtryckta gruppen istället för att bara upprepa.
  2. Att samma hyllare av mannen förtrycker den nämna förtryckta gruppen i vanliga fall.

Let me show you! Vi tittar på tre exempel som jag sett både uttalanden från kvinnor och män och de efterföljande reaktionerna till dessa.

Rätten att spela tv-spel utan att bli trakasserad
(En parentes här. Att hitta bild på en påklädd man som ler- enkelt. Att hitta en liknande på en kvinna, också som ler, är påklädd och inte sexualiserad eller i någon jävligt onaturlig pose eller undrade pose som ett finger i munnen- svårt. Jävla helvetes skit.)

Skärmavbild 2016-02-04 kl. 16.52.17.png

Reaktion mannen möter:

Reaktion kvinnan möter:

 

Smalhets och osunda idealSkärmavbild 2016-02-04 kl. 17.00.42.png

Reaktion mannen möter:

Reaktion kvinnan möter:

Lika lön för lika arbete
Skärmavbild 2016-02-04 kl. 17.23.05.png

Reaktion mannen möter:

Reaktion kvinnan möter:

Ja, jag tror ni ser mönstret lite. För vissa kommer detta som en total himla överraskning, hur-är-det-möjligt tänker dom. Jo, det är för att män, pga av patriarkala strukturer, anses vara vettigare och deras ord väger alltså tyngre. Så det är alltså inte själva uttalandet som bestämmer om det är smart eller inte, utan VEM som säger det. One could think att det borde vara tvärt om, men det är det alltså inte. Samma fenomen som mansplaining ungefär. Eller exakt faktiskt.

För att komma bort från detta är det alltså viktigt att män hellre än att själva säger saker som andra sagt skitlänge, istället lyfter fram personerna det handlar om, är bra allierade som vi tidigare varit inne på helt enkelt. DET är att använda sitt privilegie på ett utomordentligt bra sätt! Sen skadar det ju inte om folk skulle börja reflektera över hur de reagerar på saker de läser. Hint: Börja inte hota folk som vill ha en bättre värld för alla, inte bara vita män.

Annonser

Handbok för nya som erfarna diskussionsivrare

Jag fullkomligt ÄLSKAR att diskutera saker med andra människor. Det är få saker jag är så intresserad av som att vrida och vända på komplexa situationer och dilemman och få mina egna åsikter testade av alla möjliga argument. Men, mina vänner, det är oftare än vad jag önskar som glädjen snabbt som fan byts ut mot hopplöshetskänslor och total tröttma för att min diskussionspartner inte förstått några grundläggande saker (i folkmun även kallat allmänbildning). Detta lilla missöde leder till att det jag trodde kanske skulle bli någon timmes givande samtal istället blir en prövning av modell värre eftersom jag för allt i världen inte kan begripa hur en människa kan vara så ofantligt korkad som inte förstår de enormt simpla diskussionsreglerna som finns.

Jag har som ni kan räkna ut nu ägnat otaliga timmar åt dessa tillsynes hopplösa fall och nu då börjat utveckla en mindre fascination för det istället och förfäran har bytts ut mot någon form av studietillfälle när man ändå sitter där. Det har lett till att jag gjort ett gäng mentala anteckningar kring vad det är som går snett och får dessa stackars individer att framstå ungefär lika intelligenta som den här killen:

Hans aura avger inte ett så starkt sken av kunskap direkt.

Hur som helst, jag antar kallt att det inte kryllar av de som egentligen skulle behöva motta den här informationen på just min blogg, men ni andra kan ju kanske ha användning för detta om ni (läs: när ni) kommer i kontakt med folk som behöver lite instruktioner i hur man pratar om saker utan att framstå som puckad. Here we go!

Fakta och åsikter är olika saker.
I know, för vissa kommer detta som en överraskning, men det är sant. Det är inte ens ”en vänstervriden PK-åsikt”, det är fakta! Detta verkar vara väldigt svårt för vissa att acceptera, ofta är det människor som har åsikter som framstår som dumma eftersom fakta motbevisar argumenten till att de tycker som de tycker, det betyder inte att faktan inte stämmer. Låt mig förtydliga med några exempel:
– Kvinnor tjänar mindre än män i genomsnitt.
Detta är fakta. Man kan alltså inte tycka att det inte är så, det man möjligen kan tycka är att det inte gör något, eller att det är fel.
– 
Kvinnor utför generellt mer av det obetalda arbetet hemma.
Detta är föga förvånande också fakta. Man kan ändå vara i en relation där det inte ser aaaaaalls ut så här, men det betyder inte att  genomsnittet ändras för att just du har det annorlunda. Precis som att snittlönen i landet inte ändras för att du just tjänar mer eller mindre än den. Här kan det vara nödvändigt att förtydliga att dina personliga erfarenheter, samt dina vänners personliga erfarenheter inte utgör en statistiskt säkerställd faktabas att basera någon åsikt på, i alla fall inte en som håller för granskning, vilket borde ligga i folks intresse kan tyckas.

Du kan behöva försvara din åsikt med faktabaserade argument.
Yes, chockerande. Om du har en åsikt som verkar konstig för personer som är av en annan åsikt så blir den naturliga fortsättningen efter att ni konstaterat att ni har olika sådana att titta närmare på vilken fakta ni baserat era respektive åsikter på. Detta kan bli en aningen besvärande situation om du bildat dig en åsikt på felaktiga grunder, som inte baseras på fakta till exempel. Då kan du komma att bli motbevisad. Du läste rätt motBEVISAD. Då kan du välja att stå fast vid din ursprungsåsikt men detta kommer leda till att du inte verkar ha alla chips i påsen så att säga. Eller så kan du ta in den nyfunna faktan och se över om din åsikt fortfarande håller baserat på den. Det är inte förbjudet att lära sig nya saker och utveckla sin syn på världen utifrån nya upptäckter. Just sayin. Snarare är det kanske att föredra att man uppdaterar sig när man får reda på nya saker. Som exempelvis när det uppdagades att jorden inte var platt, vidhöll man med bestämdhet att man tyckte att jorden var platt efter det så fick man kanske lägga planerna om att bli nominerad till årets smartaste person på hyllan.

Om du är normalbegåvad, har tillgång till internet och inte lider av något handikapp som hindrar dig från att tillgodogöra dig samhällsfakta så förväntas du ha baskunskaper i ämnet du yttrar dig om.
Det är sant- om du yttrar dig om huruvida det är jämställt eller ojämställt i samhället, eller hur invandrare är eller inte är så förväntas du, på eget bevåg, ha tagit reda på nödvändig fakta som behövs för att åsikten ska tas på allvar. Du kan såklart yttra en åsikt oavsett bakgrundskoll, men då kan du inte förvänta dig något medhåll eller några stående ovationer från andra än likasinnade tokstollar. Detta betyder inte att du blir förtryckt pga din åsikt. Jag upprepar: Detta betyder INTE att du blir förtryckt. På samma tema- det är inte omvänd rasism, omvänd sexism eller något annat än vanlig hederlig faktagranskning.
image

Du förväntas vårda ditt språk. Även fast du lärde dig något annat som barn.
Att du alltid sagt kärring, lilla gumman och andra sexistiska, rastistiska eller förtryckande saker betyder inte att andra ska behöva tolerera det idag. Och nej det är inte så att andra borde skaffa sig lite humor eller inte ta det på allvar för det bara är ett skämt. Det finns shit loads of forskning som visar hur ett förtryckande språk påverkar synen negativt på t.ex. kvinnor, rasifierade och funktionshindrade människor. Och nej, att detta påtalas är inte förtryckande mot den som blir ombedd att ändra sitt språk.

Ja, det var väl det for now. Förhoppningsvis kommer detta bli någon form av allmän uppfattning så vi slipper de evighetslånga outhärdliga ”diskussionerna” med faktabefriade åsiktsmaskiner.

När folk biktar sig av oklar anledning

Det händer med jämna mellanrum att människor av oklar anledning kommer fram till mig och berättar saker. Inte frågar eller så, berättar. Till exempel så var det en man som klipskt nog hade snappat upp att jag var lite av en jämställdhetskämpe, så när vi en dag hamnade i samma hiss så berättar han för mig att han var hemma med sina barn när han fick dom. Inte delade lika men var hemma liksom. Jag visste inte riktigt vad han förväntade sig att jag skulle säga, men det var av reaktionen att döma inte detta:

Jag tror att folk som berättar liknande saker kanske vill ha en klapp på axeln, eventuellt en guldstjärna eller en applåd av något slag för att de gjort något utanför vad de anser är normen.

Varför jag tar upp detta är för att jag idag var med om något jag tror är av liknande karaktär, bara att jag iiiinte riktigt förstod varför jag behövde ta del av informationen. En kollega kom nämligen fram, eller förlåt, smög sig på i döda vinkeln vilket resulterade i att jag fick en obehagskänsla och upptäckte honom en halvmeter från mig, men hur som helst. Väl framme säger han att han börjat läsa koranen och att han förstår hur den kan tolkas illa och uppmuntra till våld och dålig kvinnosyn. Mitt svar var att jag varken läst koranen eller bibeln särskilt mycket men att min syn på saken är att alla religiösa skrifter tenderar att vara rätt dåliga sett till vad de uppmuntrar. Då är han snabb med att påpeka att koranen verkar mycket värre, och så höll vi på en stund. Sedan gick han bara.

Alltså, försökte han få mig att tycka mer illa om en viss religion än en annan eller försökte han visa att han kan analysera religioners inverkan på kvinnors situation eller vad var det liksom?

Väldigt oklart.

 

 

 

 

 

 

 

Lika kvinnotomt på bankpresentationer som på historielektionerna i skolan

När man jobbar på bank, eller andra ställen för den delen med, så tenderar man att på regelbunden basis hamna på dragningar. Människor som ska berätta för andra människor om något framför en flimrande power point presentation i en timme.

Här på banken är det inte överdrivet många som kanske nödvändigtvis gått en nyare kurs i presentationsteknik direkt, eller inte vad det verkar som i alla fall. Det är massa text som är för liten för att läsa, otydliga grafer och för många sidor och massa referenser till, yes- MÄN! Män som åstadkommit stordåd, dom är vita, dom är medelålders (och kränkta) och dom porträtteras som man tänker sig att direktörer ser ut som på en oljemålning i sitt ekinredda direktörsrum. Så här går det vanligtvis till:

Presentationen börjar, den är rätt torr i sitt utförande. För att den som presenterar ska bevisa tyngden i det hen säger dras det till med en referens, till en man, typ författare eller annan valfri gubbe. Min känsla ”here we go again”

En stund in, ett nytt behov att styrka en tes, en ny chans att placera en vit medelålders man på piedestal. Eller vänta, vi lägger in referens till en gubbe var tionde minut nu för säkerhetsskull. Min känsla nu:

Ni kan ju själva räkna ut hur mycket jag vid det här laget orkar lyssna på vad den obildade människan framför den flimrande power pointen säger. Ni förstår ju också hur jag efter vad som känns som en evighet känner när jag tittar på klockan och inser att det bara återstår fem minuter av tortyren, då, när min livsgnista sakta börjar återkomma är det dags för avslutningen. Då finns det tydligen en oskriven regel om att gemene hen bör avsluta varje presentation med en hyllning till en gammal, gammal, kanske gärna död, man. Vid det här laget är min dag förstörd.

Grejen är att det typ aldrig är någon som refererar till kvinnor som gjort stordåd. Kanske för att kvinnor inte ansetts värda att nämnas vid namn.

Det är sen gammalt. Det är till och med så att om en prestation, säg en tavla, var gjord av en man så hade den ett visst pris. Men- om det kom fram att konstnären som man länge trodde var en man visade sig vara, ve och fasa, en kvinna så, ja ni gissade rätt tyvärr, sjönk värdet. True story. Denna historia fick jag berättad för mig på gymnasiet på konsthistorielektionen, inte den vanliga historielektionen där läraren på min fråga om det inte fanns kvinnor förr i världen svarade att läroplanen såg ut så. Konsthistorieläraren däremot var mer ansvarstagande och plockade gladeligen fram en mer sann bild av hur det var förr med både kvinnor och män som konstnärer.

Det värsta är att folk blir arga när man påtalar detta. Eventuellt lite trotsiga för att det inte ska verka omedvetet utan helt självvalt.

tv mad men season 7 pete campbell 7x02

Myz! Inte sällan används orden ”det blev lite olyckligt just den här gången”. Nej, det blev inte olyckligt, ni GJORDE det olyckligt. Det mesta blir inte bara.

Så, jag tänkte att vi avslutar det här lite olyckliga inlägget med något betydligt mycket mer passande inför helgen- en hund som blir dammsugen på magen!

Alltid någon annans ansvar att stå upp för rättvisan

När någon i ett sällskap säger något fördomsfullt eller förminskande om kvinnor, eller rasifierade eller någon annan utsatt grupp för den delen så tenderar blickar att riktas mot mig, ibland ackompanjerat av en hö-höig kommentar om att ”nu reagerar hon snart” eller ”stackars den som vad dum i huvudet för här kommer snart en uppläxning”.

En liten del av mig blir lite nöjd över att jag med min blotta uppsyn kan påminna folk om att inte göra bort sig genom att säga dumma saker, även fast det också är ett bevis på att folk i grund och botten vet att det de säger är fel, annars hade de ju inte kunnat urskilja det puckade från det bra utan en tillsägelse från mig. En annan sida av mig vill fråga personen som tittar på mig när någon gjort bort sig varför hen själv inte säger något. JAG är inte ensamt ansvarig för att allas sätt att uttrycka sig inte förtrycker andra. Jag upprepar: JAG är inte ensamt ansvarig för att allas sätt att uttrycka sig inte förtrycker andra. Det är ett gemensamt ansvar, och att vara tyst i ett sådant sammanhang är samma sak som att ge ett tyst godkännande. Detta är inte att rekommendera:

Kundens approach when you skriver specifika frågor about the text to the kund and all you get for svar is “ok, återkommer” for ALL ETERNITY.

Jag har ibland kollat hur det kommer sig att personer med, enligt mig, vettiga värderingar inte säger något, och väldigt ofta är förklaringen att de vet att den som uttrycker sig förtryckande inte menar illa. Men jag köper inte det. Att inte ta hänsyn till andra människors känslor bara för att till exempel få använda vissa ord ”som man alltid gjort” är att välja att göra någon ledsen för att man anser att ens egna rätt att inte ändra sig trots info om konsekvenserna är viktigare. Så jag tycker att vi kan komma överens om att ”hen menar inte illa” är en jävligt lam ursäkt som inte bör vara accepterad längre.

Så, ni som höhöar till någon annan att säga ifrån vill jag ovänligt och bestämt kasta tillbaka bollen till och säga gör det själv någon gång. Var en del av lösningen istället för problemet. Tack på förhand. Tills dess:

Killen som hade otur när han tänkte, och talade

Jag upphör aldrig förvånas över människors dumhet. Här om dagen, i ytterligare en workshop så kommer ett uttalande från en kille som liksom ger mig känslan av att det finns en hel del att göra.

Så, en grupp om fem personer ska utföra en uppgift där det ingår skrivande av lappar. Tre män, två kvinnor. Oddsen borde vara bra att män utför det sekreterarbetonade sysslan också, men nope. Jag låter en, kanske till och med två uppgifter fortgå där kvinnorna gör uppgifterna (okej okej, jag bortser här från att en av männen ritade en hög med mynt, ett träd och två streckgubbar.) När jag inte kan ana några som helst tecken på att männen kraftsamlar eller något liknande för att hjälpa till så frågar jag om det inte är så att någon av killarna ska skriva lite en stund. Då yttrar sig en kille, samtidigt som han lägger högen med lappar som ska fyllas i framför den äldsta kvinnan, att kvinnor skriver finare. Jag bara oh mah fakkin gaaaaahd. Vad är det för fel på folk?!?!?!

Jag frågar vad han baserar det uttalandet på, någon form av fakta kanske han vill delge oss andra. Då svarar han att han själv tycker det. Och sedan, av någon outgrundlig anledning känner han att han behöver lägga till att han står för det också. Mitt hobbypsykolog-alterego bestämmer sig snabbt för att det måste bero på att killen någonstans i den lilla ärthjärnan vet att det inte är en heeelt rumsren kommentar. Eller så är det önsketänkande från min sida. Det är ju skan-dal om han på riktigt tror att hans ynkliga lilla skitåsikt är någon form av allmän sanning. Det hade visserligen inte varit helt otänkbart att det skulle vara så, men mitt feministhjärta blir så himla trött.

Eftersom några i gruppen känner mig och kunde känna lukten av råfeministiskt piskning av den värre sorten i luften var det en av killarna som tog lapphögen. Han har för övrigt bra åsikter, så jag nöjde mig där för då.

Nu tror kanske nyanlända läsare att historien stannar här och ärthjärnan kunde leva lycklig i alla sina dagar och aldrig behöva möta en enda motgång TROTS fördomarna han bar på.

Fel.

Mina likar fick ju snabbt som vinden reda på del lilla olyckan som inträffat och såg genast till att ärthjärnan fick skämmas vidare på sin ordinarie avdelning också.

(Alltså var tvungen att ta den här gifen även fast det är urusel kvalitet)

Så många män överallt

När man snackar representation av kvinnor i olika forum finns det oftast någon folk pekar på som tydligen ska ”bevisa” att vi inte har något problem med jämställdheten.

”Det finns massa kvinnor överaaallt!”, ”Ni arga feminatzis seeer det baaaara inteeee”.

Vi bara: