Vi blir som vi representeras eller?

På alla hjärtans-dag fick jag boken En annan historia av min kille. Ni förstår vilket jävla kap jag har gjort. Och jag hade kunnat mala på i en evighet om vilken lyckans ost jag är av alla möjliga anledningar kopplat till den här människan, men idag ska vi istället gå in på en  grej jag läste in inledningen av boken. Där var det en mening om det här med representation. När man granskar vilka som syns och nämns i medier, läroböcker osv så är det ta mig fan alltid män som utgör majoritet. Och i boken sa Lina Thomsgård som gjort boken att den här skevheten, där kvinnor verkar utgöra 5-10 % av det totala utrymmet skapar en felaktig bild av att det ska vara så i verkligheten också.

Det fick mig att tänka på när jag räknade hur många kvinnor och män som syntes på vårt intranät. Det påminde mig om vad vi som åker kollektivt möts av för kvinnonormer och mansnormer i reklamen på väg till jobbet och hur det färgar allas vår syn på vad vi förväntar oss. Tänk också på filmer, vi matas med att kriminella oftare är ickevita, att kvinnor har en liten procent av talutrymmet, att en kvinna med klackar och visst smink inte är smart, att specialister är män. Att mäns ord står över kvinnors.

Vet ni hur ofta jag som kvinna får helt självklara saker berättat och förklarat för mig? Ofta om man säger så. Vad tror ni- ska man skicka vidare?

Det jag vill komma till är att jag tycker att det är SÅ viktigt att fortsätta orka ifrågasätta skev representation. Att det inte alls är en struntsak som inte gör någon nytta. Jag tror det gör stor skillnad att andra än män syns. Och att andra än män syns med rätt andel och som dom är, inte bara som en smal norm hävdar att man ska vara. Nu när jag kommit tillbaka till jobbet och följt nyheterna på vårt intranät dagligen så har jag noterat en förändring faktiskt. Det är inte bara män. Men innan jag ställer till med stort firande av minskad skevhet ska jag följa ett av mina egna favvoråd jag brukar dra till med när jag ska läxa upp folk i att BLI mer jämställda, nämligen att räkna. Alltid börja med det, då har man fakta, inte åsikter, man vet HUR skevt det är inte bara ATT det är det. Så jag får väl återkomma med om min nya magkänsla stämde eller inte om några veckor typ.

Tills dess- keep fighting for en helt självklar plats i samhället!

 

 

 

 

 

 

 

 

4 thoughts on “Vi blir som vi representeras eller?

  1. Jag är ingenjör i en väldigt mansdominerad bransch och är liksom du trött på att alla alltid i är ”han”. Gjorde en intern webkurs i fredags, alla personen (tecknade figurer) som figurerade i den kursen var män utom två, en sträng myndighetstant och en snygg kontorstjej i kort kjol (som mest bara vara i bakgrunden), klagade på den sistnämnda karaktären när jag svarade på kursutvärderingen. Vi är inte många kvinnor i branschen men inte sååå underrepresenterade som det verkade i den filmen. Kan tillägga att i foajén så har vi fem affischer som visar kunder eller medarbetare inom våra olika verksamhetsområden, inte en enda kvinna syns. I en del material har de börjat ta med kvinnor, men då ofta i väldigt passiva roller – den manliga kollegan pekar, den kvinnliga kollegan tittar på eller en filmsnutt där den manliga kollegan hälsar på kunderna och den yngre kvinnliga kollegan står bakom och ingen tar notis av henne.

    Gilla

      • Underrepresentationen och mentaliteten ”vara tillgänglig för jobbet dygnet runt” är två faktorer som gör att jag emellanåt seriöst funderar på att byta bransch, trots att jag är nördigt förtjust i det jag jobbar med.

        Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s