Bra och dålig generalisering

När jag läser om genus- och jämställdhet och även ju som bekant skriver om det så slås jag ofta av att många nog tycker att feminister generaliserar på som om det inte fanns en morgondag. Det är killar gör si hit, och tjejer gör så dit. EXAKT det vi vill  ändra trillar vi dit på själva! Eller? Folk bara:

Obviously not. Nej nej. Generalisering å det grövsta är absolut nödvändigt för att strukturer ska synliggöras. Utan att det är synliggjort går det inte att ändra.

En jättestor fara med att vägra generalisering och ”dra inte alla män/kvinnor/chefer/medarbetare/företag/katter/ormar över en kam” är att det alltid kommer finnas exempel på individer som inte uppvisar beteendet vi pratar om som behöver förändras. Dessutom är det rätt sällan så att ALLA dåliga beteenden som upprätthåller t.ex ojämställdhet på arbetsplatsen finns att hitta hos en och samma person. Det finns ytterst få, om ens några, som beter sig exemplariskt. Så varför vi ska gå omkring och låtsas som att människor platsar till 100 % i antingen det jämställda eller ojämställda facket vet jag inte. Därför kan vi i diskussioner om mönster och strukturer inte snöa in på individer.

Tillbaka till det här med generalisering. För att upptäcka om vi tillsammans har beteenden som, när det grupperas, skapar jämställdhet eller ojämställdhet behöver vi veta vad det är vi ska titta efter. Utifrån detta kan man generalisera och analysera det man hittar, generaliseringen blir som en facit och en ledtråd. Med den kan vi sedan hitta beteenden hos individer som behöver ändras för att de i det stora hela inte ska skada. I det fallet är generalisering något bra- det hjälper oss. Detta ska dock inte blandas ihop med att applicera beteenden på individer utifrån generaliseringar, det ger liksom inget bra.

Alltså- vi generaliserar för att hitta mönster så vi hos individer som sedan uppvisar beteendena kan skapa förändrade beteenden som ger andra, mer positiva mönster. Inte för att skuldbelägga alla inom en grupp. När jag skriver generaliserande syftar det alltså till att synliggöra på ett tydligt sätt så att vi kan bli fler som vet vad vi ska leta efter och ändra på.

2 thoughts on “Bra och dålig generalisering

  1. Jag håller med dig. Eller som det klassiska ordspråket lyder ”Måste först inse problemet innan man kan göra något åt det”.

    Men det finns samtidigt något problematiskt att peka ut och skuldbelägga en hel grupp. Som att i en lågstadieklass säga att ”dom i 2B är så stökiga”. Det är en generalisering MED brett skuldbeläggande. Det gör att det konstruktiva förändringsarbetet riskerar att stanna av, eftersom dom anklagade hamnar i försvarsställning. Men om man istället formulerar sig ”det är några i 2B som är stökiga”. Så har vi fortsatt generaliserat, men undvikit att skuldbelägga hela gruppen.

    Så det finns en oerhört tunn tråd man balanserar på när man just generaliserar. Eller vad upplever du? Är det värt att riskera trampa nån på tårna för att få fram sitt budskap? Går det att generalisera utan att vara skuldbeläggande?

    Gilla

    • Bra fråga! Jag funderar på om vi i mitt inlägg och exemplet du nämner här använder det på olika sätt. Jag pratar om att använda generalisering för att hitta strukturer och det som kommer fram kommer fram, t.ex skulle det kunna vara att över 90 % av brott begås av män. Det betyder inte att man då kan säga att män begår brott, däremot kan informationen vara viktig för vidare analys för att hitta ytterligare samband och då förhoppningsvis lösningar. Jag tror att det finns personer som generaliserar kring gruppen män med kommentarer som att män våldtar, män förtrycker mm görs för att det finns en frustration för att kvinnor drabbas av mäns beteenden men inte mycket görs för att förändra. Så ja- det är en tunn tråd, och det finns inte ett enhetligt svar på om det är värt att trampa på någons tår för att få fram en poäng, i vissa fall finns det det, i andra inte. Och det finns inget objektivt svar på om det går att generalisera utan att skuldbelägga, fakta är ju fakta, vissa känner sig förnärmade av det. Min åsikt är att när man generaliserar så kan det vara bra att skilja på fakta och åsikt. T.ex ”Statistik visar att män står för 90 % av alla brott, jag tycker att man borde höja straffsatsen för vissa av dom” istället för att säga ”Män borde sitta inne för dom alltid begår brott.”

      Jag tror (åsikt åsikt) att många kan känna sig kränkta av fakta för att den inte är smickrande och man inte känner igen sig själv i den, och istället för att börja gorma ”inte alla män” så kan man väl fördjupa sig och se om man kan göra något?

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s