När ska vi fråga de som ger kvinnor sämre löner varför?

Läste precis om en kvinna som hade kontaktat tio killar från hennes mellanstadietid som tafsat. Detta för att vi dagligen hör om kvinnor som blir utsatta för sexuella övergrepp i olika grader från mycket ung ålder. Media rapporterar om det dagligen nästan. Det borde innebära att det är en lika stor del av mäns vardag, fast som förövare. Men det är sällan om ens någonsin dessa historier syns. ”Jag säger sexistiska saker till kvinnor”, ”Jag brukar tafsa”, ”Jag lägger droger i kvinnors drinkar”. Ingen igenkänning på den rubriksättningen här inte.

Den vinklingen får mig att tänka på min arbetsplats och bransch, eller egentligen alla arbetsplatser och branscher. Aldrig har jag sett ett chefsporträtt där det pratas om när hen satte olika löner på personer med samma arbetsuppgifter men olika kön. Vi känner till dom, men de behöver aldrig stå till svars, de tar mig veterligen aldrig själva upp det heller. Alltid är det slumpen som gör att saker blir fel, som av en händelse följer det en struktur som inte är direkt fördelaktig för kvinnor. Vi pratar om lösningar som att lära kvinnor förhandla osv, sällan hörs det röster om att granska utförarna av felets värderingar och handlingar.

Varför godtar vi, den stora massan, kvinnor och män, att företagsledare inte agerar? Varför viftar vi bort det när samma historia återupprepar sig med en manstät ny ledningsgrupp, löneskillnader, sexuella trakasserier?

Vissa säger att feminister hatar män, men faktum är att vi är dom enda som verkar tycka att mäns hjärnor är bra nog att ta på allvar, att män kan anses vara vuxna nog att stå tillsvars för sina handlingar. Inga omedvetna puckon som inte fattar bättre trots att det under årtionden pratats om strukturella problem med ojämställdhet mellan könen. Varför skulle de inte kunna ta in den informationen?

Nu är det inte bara män som agerar ojämställt på arbetsplatser, kvinnliga chefer gör det med. Dom är bara absolut inte ens i närheten av lika många och normer är vi alla slavar under där kvinnors prestationer och potential ständigt värderas lägre.

När man pratar om kvinnor och män så tenderar språket att vara aktivt för män och passivt för kvinnor. OBS! Ej egen åsikt här bara utan så ter det sig ofta. Som kvinna BLIR man gift, som man gifter man sig. Osv. Men när det kommer till våldtäkt så är det konstigt nog så att rapporteringen ofta låter som så här ”Kvinna BLEV våldtagen”. Jättekonstigt, det är ju inte så värst aktiv handling. En kvinna som har sämre lön än en man rapporteras sällan som ”Chef GAV kvinna lägre lön än man” utan snarare ”Kvinna FICK lägre lön än man”.

Min poäng med det hela är att utövaren av handlingen borde vara centrum för utredning snarare än den som drabbas av det helt enkelt, då tittar vi med större sannolikhet på den som kan påverka att det blir förändring tror jag.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s