Igår vankades det grupparbeten igen, inte under min ledning dock, alla grupper skulle utse någon som ansvarade för skrivandet på en övning, jag ”var tvungen” (läs: såg min chans att undanröja en risk för att kvinnor igen per automatik blev sekreterare) att tillägga att det brukar vara kvinnor som tar den här rollen och att jag hört alla möjliga och omöjliga ursäkter från män för att motivera deras uteblivna insats så dom får gärna mixa upp det lite thank you very much pretty please. Några skratt och sedan gick vi till stället där uppgiften skulle utföras. Det visade sig att alla grupper valde män, utan sura miner! Jag bara:

Jag ville typ gå runt och krama alla och kanske kasta glitter och kvinnosymboler i hela rummet och ge dom medaljer och skönsång från en kör av kattungar, tvättbjörnar och kinkajouer! (googla djuret, väldigt söta)

Dom var ungefär 80 personer, och jag är så jäkla imponerad alltså, det finns faktiskt människor, även i grupp som bara ”Ja, det där hade vi inte tänkt på. Låt oss göra rätt!”

Jag måste (det är väl så att det kanske är för bra för att vara sant) lägga in en liiiiten reservation för att jag själv inte kollade detta utan det var avdelningschefen som sa detta så det finns en risk att det kanske inte stämmer. Han var stolt visserligen så jag hoppas det stämmer!