Faran med att vara historielös

I helgen snackade jag lite om feminismens historia (chocker I know) med min familj. Vi kom in på Blondinbella, och att hon inte vill kalla sig feminist osv. Det är ju lite upprörande av den enkla anledningen att hon har feminismen att tacka för mycket. Som att hon fått gå i skolan, att hon får ha ett eget konto på banken, starta företag och allt som egentligen gjort det möjligt för henne att ta sig dit hon är idag. Jag säger inte att hon ska vara så himla glad och tacksam hela tiden för att hon kan göra saker som för män alltid vara en självklarhet, hon får ju egentligen bara det hon förtjänar. Det jag menar är att jag tycker att det är lite farligt att förminska betydelsen av det jobbet som gjorts, glömmer vi hur kvinnor innan oss kämpat så är risken stor att vi slutar ifrågasätta strukturer.

Det går att likna vid vilken historia som helst, titta på rasism till exempel. Hade vi inte vetat något om hur rasism utvecklat sig tidigare och vilka hemska saker det lett till innan vår tid så hade vi kanske inte sett tecken på när det barkar åt helvete i tid nu (visserligen kan vi starkt ifrågasätta om vi är tillräckligt många som ser det och om agerandet mot det är tillräckligt men men).

Historia hjälper oss att se situationer ur ett strukturellt perspektiv och inte bara slumpmässigt. Titta på styrelserum, om vi inte känner till varför kvinnor en gång inte ens fick komma in så kan det vara svårt att se att det idag nog inte bara är en kompetensfråga utan att det finns en mansnorm som hindrar kvinnor från att komma in där.

En livstid kan kännas lång, men skillnaderna vi hinner få till under en sådan är inte stora, så tar vi inte hjälp av vår historia så blir mycket jobb förgäves, och vi kommer behöva återupprepa många saker som exempelvis rätten till våra kroppar (titta på abortlagen, och att det finns människor som vill ta bort rättigheter för oss, här kan man använda historia för att bevisa att det inte på något sätt minskar antalet aborter, det minskar bara antalet säkra aborter).

Historiekunskap gör oss också mer källkritiska. Genom att känna till hur propaganda använts och hur människor blint trott på lögner gör oss mer uppmärksamma och ifrågasättande. Det gör att vi blir mindre lättmanipulerade. Det finns liksom inga ursäkter idag och du tillhör någon form av medelklass i Sverige, eller världen för den delen, att inte skaffa sig en matigare bild av vad vi har för historia än vad som presenteras på typ flashback. Förenklade förklaringsmodeller som rasismen och patriarkatet bygger på kan existera enbart för att det finns personer som tror på allt de läser och saknar ork och/eller förmåga att ifrågasätta. Ju mer bildade var och en blir desto mindre makt får människor som är ute efter att utnyttja andra för egen vinnings skull.

Faran med att vara historielös är att vi lätt blir offer för lögner påhittade av personer som vill ha makt, och det har, historiskt sett, inte gynnat speciellt många.

Annonser

En tanke på “Faran med att vara historielös

  1. Ping: Faran med att vara historielös | feministens

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s